Vi har ett tag misstänkt att Kajsa har börjat höra dåligt, hon sover t ex väldigt djup och är svår att väcka. De sista två åren har hon dessutom börjat reagera lite på fyrverkerier vilket hon aldrig gjort tidigare. Troligen beror det på att de högfrekventa ljuden från dessa slår igenom hennes begynnande dövhet. Att hon hör dåligt har dock inte påverkat oss i vardagen tidigare men idag blev det tydligt att det kan bli ett problem.

Jag var ute i skogen med hundarna och hade dem lösa. Gick inte på det vanliga stället då det stod en bil där, det är sällan det gör det och om jag går där då vågar jag inte släppa (har ju häxan surtant med mig ;-). Där jag gick idag så går jag ut på en lååång skogsväg och sen kan jag antingen vända och gå tillbaka när jag gått "lagom" långt eller också vika in i skogen och gå skogsvägen tillbaka. Hundarna var före mig när jag vek av men jag både ropade och visslade så jag såg inte det som något problem. Efter bara en liten stund kom Ernie springande men ingen Kajsa. Sedan såg jag henne i full fart springa vägen tillbaka (det är ett kalhygge bredvid vägen så man ser bra), hon bakspårade helt enkelt. Jag visslade med pipan, ropade, visslade men ingen reaktion. Det var bara att gå tillbaka till vägen och följa efter henne. Efter en stund kom hon tillbaka, hade troligen (läskigt nog) varit vid bilen och vänt. Hon sökte av terrängen med blicken men reagerade fortfarande inte på att jag ropade. När hon till slut fick syn på mig så såg hon mycket lättad ut lilla gumman.  Framöver får jag helt enkelt vara noga med att hon ser när jag viker av. Tack och lov så sticker varken hon eller Ernie längre, de är runt mig mest hela tiden. De är väl för lata nu som pensionärer ;-)

Kajsa fyller ju 13 år i sommar men förutom att hon sover djupare så har vi egentligen inte märkt några ålderstecken förrän detta. Usch, jag vill inte att min lilla australiensiska fröken ska gå ifrån oss   

Kajsa som lite yngre och smalare ;-)

 

HellaBella

20 april 2010 16:33

Känner igen det där! Nu är ju Nellie helt döv så när som visslingar hon inte kan lokalisera och klickerljudet från klickern. Det tar ett tag att lära sig leva med en döv hund, menn vi har tur somhar bra darghjälp av Nisse, han funkar som assistanshund ;-)

http://hellasvarld.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då jag nyligen köpt mig en Samsung Galaxy S med android så vill jag ju förstås kunna blogga från den. Pga detta så är nu bloggen flyttad hit, hoppas att jag blir lite bättre på att uppdatera den nu!   Ny adress för bloggen är alltså:   mittik...

Har ONT i ryggen just nu, som omväxling till armen   . Grejen är att jag får skylla mig själv och mina martyr-tendenser... Jag har en gammal skada i ryggen, gjorde illa den när jag jobbade på lager för hundra år sedan. Det är dock rätt sällsynt att j...

Jag läste någonstans att en vanlig genomsnittsfamilj har tio olika maträtter som de växlar mellan på vardagar, skulle inte förvåna mig om det stämmer. Jag har försökt variera matlagningen lite mer här hemma men det är inte speciellt populärt, barnen ...

Mitt liv är lite rörigt just nu, det är lite upp och ner hemma och med min spökande armbåge mitt i alltihop så känns det inte så roligt ibland :-( Men till det positiva är att jag faktiskt lyckats hålla vikten i sommar och nu till och med gått ner li...

Som många av er vet så älskar jag Twilight-böckerna och filmerna. Pinsamt nog så har jag läst böckerna ett antal gånger nu, både på svenska och engelska...   I dagarna har en Twilight-parodi premiär i USA, vet inte om den kommer till Sverige me...